Distansodlaren

Nu har vitlöken äntligen kommit på plats! Jag hade tänkt sätta vitlöken när vi var här på höstlovet. Vädret var då så milt att jag tvekade och bestämde mig för att vänta till jullovet. Sedan kom kylan och snön. Tjälen gick i jorden och jag funderade på om jag valt fel. Som tur var har det varit mildare senaste veckan och nu gick det rätt lätt att trycka ner de små klyftorna. Extra enkelt eftersom jag redan förberett odlingsplatsen med näring och jord!

Efter nästan två månader är vi tillbaks igen på Gotland. När jag ställde fram frukosten på köksbordet hittade jag fröskidorna från luktärterna som jag tog in sist vi var här. Det var i början av november och luktärterna blommade fortfarande. Skidorna har nu torkat och det går enkelt att plocka ut fröna. Perfekt att kunna ta vid där jag slutade sist. Bra timing och en typisk vintersyssla för en distansodlare!

• När luktärterna blommat över blir fröskidorna kvar på växten. Under sommaren tas de bort från stjälken efterhand för att förhindra att blomman går i frö för tidigt.
• På hösten kan skidorna få sitta kvar och bli stora för att bilda fröer. När de har börjat torka upp på stjälken är det dags att plocka dem.
• När fröskidorna plockats ska de ligga och torka på en luftig plats, vänta tills de är helt torra.
• Bryt sönder skidorna och plocka ut fröna. Fröna brukar lossna fint av sig själva.
• Lägg fröna i papperspåse eller glasburk och skriv sort på - om du kommer ihåg vad den hette.

Det är bra att förvara dem i frysen för behålla grobarheten. I slutet av mars eller början av april brukar var lagom att så luktärterna!

Distansodlare har stora fördelar av att planera sitt odlingsår. Varje termin brukar jag fundera över när jag kommer åka till odlingen och vad jag behöver förbereda i förhållande till det.

När ska fröer inventeras och köpas? När är det dags att plantera ut och när behöver jag då sätta fröna för att ha tillräckligt stora plantor? När ska landen gödslas? När behöver täckmaterialet skjutas åt sidan så att jorden börjar värmas av solen? När kan de tidigaste fröna sättas på friland? När behöver jag vara tillbaks för att kolla till plantorna?

Här är några tips på vad du kan tänka på:

• Vad vill jag odla i år? Lista allt du skulle vilja odla.

• Inventera fröförrådet. Vilka fröer saknas?

• Skaffa fröer! Fråga vänner om de har över av något, köp på nätet eller i butik om du vill ha inspiration. För distansodlare är det mysigt att köpa i butik och få en dos växtnärhet.

• Tänk igenom växt för växt när det är dags att så. Planera så att du har tid att göra det och skriv in i kalendern. Se till att du har fröer, såjord och krukor hemma i god tid, annars kan en hel helg gå åt att ordna tillbehör och inget hinner sättas.

• Var ska växterna förvaras under förodlingen? Tänk igenom utrymmesfrågan. Behövs belysning?

• Vad behöver förberedas vid odlingen? Behövs jordförbättring innan utplantering? När ska jorden gödslas?

• När växterna är sådda, planera in några tillfällen när det passar att sätta ut växterna. Ett tidigt och ett sent tillfälle under vår/försommar brukar minst behövas beroende på sorter. För de flesta odlingszoner i Sverige är senare bättre än för tidigt, speciellt om du odlar på distans. Tänk på att du inte kan vara på plats och skydda växterna från plötsligt kalla nätter eller extra soliga dagar.

• Hur känsliga är växterna för torka? Hur ska vattningen ordnas när de väl är utplanterade? Finns grannar att be om hjälp eller behövs något bevattningssystem?

Att planera i förväg inför besöken gör det lättare att få saker gjorda i tid och få allt att klaffa!

Senast jag var vid odlingen byggde jag min egen kompostlimpa, för att få näringsrik jord till nästa år. Det var en utmaning att samla in tillräckligt mycket material för få till en lagom stor limpa, cirka 1-1,5 m bred och 1 meter hög, för att ge bra resultat. I kompostlimpan ska det vara balans mellan kolrika och kväverika material. För mycket kväverikt material får komposten att ruttna, för mycket kolrikt gör processen långsam.

De här olika material använde jag:

Kolrika/torra/bruna
🍂Gamla växtstjälkar/små kvistar
🍂Löv
🍂Halvt förmultnad träflis
🍂Vass

Kväverika/fuktiga/gröna
🍃Färska växtdelar
🍃Färskt gräsklipp
🍃Hästgödsel
🍃Tång
🍃Bokashi

För att hålla koll på att nedbrytningsprocessen funkar kan man sticka ner en gren en bit ner i högen. Är den varm efter några dagar är komposten igång!

Att kompostera handlar om att återföra det som tagits ur jorden och omvandla det till ny näring. Genom att tillföra organiskt material som gamla växtdelar, skapas också en bättre struktur på jorden.

Idag har jag skrivit om vitlök
- att sätta eller inte sätta?
In och läs senaste posten i min profil!

Jag köpte vitlöksutsäde för en månad sedan för att sätta under höstlovet.

Vitlök behöver mycket näring och den pallkrage de ska ner i har sugits ut av fänkål i flera omgångar i år. Därför behöver jorden fyllas på med så mycket näring som möjligt. I år inspirerades jag av @skillnadens tips om vitlöksplantering!

Vitlöksutsäde består av hela vitlökar och man planterar sedan klyftorna, de blir sedan varsin ny lök. Bryt försiktigt isär lökarna i klyftor före plantering. Oftast ger en vitlök cirka 10 klyftor. Om man ska fylla en pallkrage är det lagom med 5 lökar, ungefär 50 klyftor får plats.

Såhär tänkte jag göra:

• Översta lagret jord lyfts av och får vänta bredvid odlingsplatsen.
• En blandning av lakvatten från bokashi och biokol som fått stå och suga till sig hälls ner i jorden.
• Fyll på med bokashikompost som vilat i minst två veckor.
• Lägg i lite hästgödsel eller vad som finns till hands. Jag har exempelvis lite överbliven rosjord som ska vara extra näringsrik.
• Fös tillbaks den avtagna jorden och platta till.
• Markera med pinne ungefär var/hur många vitlökar som ska ned.
• Tryck ner löken med trubbiga rotsidan ner och spetsen upp, ca 5-7 cm ner. Täck med jord.
• Täck lådan med löv.

Idag förberedde jag jorden där de ska sättas men fick sen kalla fötter. De varma dagarna gör att jag väntar med att sätta ner de små lökarna i jorden tills nästa gång jag är här, på jullovet. Den fuktiga jorden kan få lökarna att börja ruttna. Det gör inget om de kommer upp lite innan det fryser till, det klarar de, men ruttnar de blir det ju ingen vitlök.

I år satsar jag på en sort, Therador, som var överlägsen i @odla_pa_10_kvm s vitlökstest. Jag hittade den hos @larsvikens !

Nästan två månader har gått sedan jag senast var vid odlingen. Nu är jag tillbaks och konstaterar att klassiska distansodlarsaker har hänt.

Sista fänkålen som jag hoppfullt satte ut i slutet av augusti har växt spikrakt uppåt och gått i blom. Majsen har ätits av fåglarna och möglat. Den sista squashen har ruttnat bort. Purjolöken har också gått i blom, men det beror nog inte på att jag inte varit här.

En rolig sak är att det fortfarande blommar trots att det är november! Både solrosorna och rosenskäran har äntligen kommit igång, de som inte riktigt hann upp under sommaren. Lejongapen och sommarmalvorna står också kvar, lite kraftigare än sist. Och det bästa - luktärterna och kamomillen fortsätter att leverera. Bondbönorna som jag satte i slutet av sommaren har börjat blomma, men de kommer inte hinna utveckla några bönor.

I kållandet har brysselkålen fått små huvuden, svartkålen och rödkålen har tagit sig efter larvernas kalas i slutet av sommaren. Broccolin har skördeklara knoppar. Roliga överraskningar för distansodlaren.

Något bra med att säsongen tagit slut för vissa växter är att nu börjar nästa säsong, komposteringsöset! Jag har spenderat de senaste dagarna med att samla material till min egen kompostlimpa, så peppad och inspirerad av kursen jag gick i oktober.

🪱🍂♻️

Förra helgen lärde jag mig mer om kompostering på Skillebyholm. Vi fick testa att bygga en så kallad komposteringslimpa. Grunderna är samma som i alla komposter men komposten läggs direkt på marken och man använder inte någon behållare. Limpan byggs på höjden genom att lager av olika sorters kompostmaterial varvas. Komposten kan vara ca 1-1,5 m bred och 1 meter hög och så lång som materialet räcker till.

I en kompost behöver både kolrika och kväverika material varvas för att den ska fungera bra och producera fin jord. Vi fick tipset om att kolrika material är såna som prasslar, tex löv, torra kvistar och halm. Kväverikt material är fuktigt, som köksavfall, gröna växtdelar, gräsklipp osv. Man kan också tänka ”bruna” och ”gröna” material.

Till sist kläs hela limpan med exempelvis gräsklipp, det fungerar som ett skyddande täcke.

Snart stiger värmen i högen. Då vet man att processen är igång. Jag älskar tanken på att omvandla avfall till jord!

Tips! Lyssna på @jordkommissionen s senaste avsnitt för att djupa i att återföra näring till jorden!

📚🍃

En magisk grej med odlingen är att den skapar en enorm vetgirighet som jag inte har känt på länge. Jag vill låna hem alla böcker om trädgård och odling från biblioteket. Jag vill lyssna på alla poddar. Prenumerera på alla tidningar. Gå alla kurser.

I år har jag snöat in på kryddodling och jordkvalitet. Här är några böcker jag läst den senaste tiden!

Nyligen besökte jag en väns kolonilott. En form av distansodling som har en lång historia. Här är gränserna mellan lotterna tydliga och odlarnas olika karaktärer framträder. De flesta odlar ätbart medan vissa satsar på ögongodisblommor.

Jag fick förse mig i min väns land och skördade bland annat vindruvor och jordärtskockor, saker jag själv inte testat att odla än. 🍇

Kul att se hur andra gör och få känna på en annan typ av jord än den steniga magra jag är van vid! 🪱