Jag heter Ida, jag bor i lägenhet i stan och odlar i trädgården vid huset på Gotland.
Här berättar jag om att distansodla - konsten att odla där du inte har din vardag.
Häng med under odlingsåret!
Här har jag samlat svar på frågor som jag ofta får om att odla på distans. Vill du läsa mer och komma igång, kika på min bok om distansodling och odlingskalendern.
Distansodling innebär att odla någonstans du inte är varje dag. Det kan vara en kolonilott, ett fritidshus, eller en bit mark hos någon du känner. Jag odlar själv grönsaker på Gotland men bor i stan.
Det handlar om att planera smart, välja rätt grödor och använda metoder som täckodling för att klara sig mellan besöken. Det går alldeles utmärkt att få riktigt bra skördar på det sättet.
Potatis, vitlök, lök och kål har gett mig störst skörd mot minst insats. Lökarna och potatisen behöver man i princip bara stoppa i jorden vid rätt tillfälle och sedan lämna åt sig själva tills det är dags att skörda. Täcker man jorden räcker det att man vattnar då och då.
Andra bra val är purjolök, bönor och sockerärtor som klarar sig bra mellan besöken. Morötter fungerar också fint om man har tålamod.
Egentligen behöver inte potatisen förberedas, den växer när den stoppas i jorden. Men för att få tidigare skörd kan man förgro den. Jag lägger lite jord i botten av äggkartonger, vattnar och sätter ner potatisarna. Sedan får de stå i ett fönster tills det är dags att åka till odlingen, oftast runt påsk.
Täckodling är distansodlarens bästa vän. Det innebär att man täcker jorden med organiskt material som gräsklipp, löv eller halm. Bäddarna skyddas och hålls fuktiga längre, det minskar ogräset och skapar bra jord genom kompostering direkt i landen. På det sättet minskar behovet av vattning och ogräsrensning, perfekt när man inte kan vara på plats varje dag.
Täckodling är det viktigaste, det minskar avdunstningen rejält. Utöver det kan man sätta upp enkla bevattningssystem med droppslang. Ett annat bra tips: förodla gärna inne och plantera ut ordentliga plantor istället för att så direkt. Stora plantor klarar sig bättre mellan besöken.
Vid varje besök vattnar jag ordentligt och ser till att täckmaterialet ligger bra. Det räcker långt.
Ja, även mitt i stan går det att odla. Jag har en odlingslåda på balkongen där jag bland annat sår spenat tidigt på våren. Snön får fukta jorden och sedan gror fröna när det är lagom temperatur ute. Spenat kan sedan ersättas med senare grödor som bönor eller sallat.
Kryddor, chili och tomater i krukor funkar också bra. Det är ett fint komplement till distansodlingen.
Bokashi är mitt sätt att kompostera i lägenheten. Matresterna läggs i en specialhink med bokashiströ som fermenterar materialet. Den färdiga bokashin grävs sedan ner i odlingsbäddarna som jordförbättring och näring. Jag brukar förbereda jorden genom att gräva ner bokashi inför sättning av lök och vitlök på hösten.
Redan under julhelgerna kan man försjunka i planering av kommande säsong. Inventera fröförrådet, beställ nya fröer tidigt (populära sorter tar slut snabbt!) och gör ett växelbruksschema. De allra första långsamma sorterna kan sättas redan innan nyår.
Den stora förodlingssäsongen drar igång i mars. Jag har gjort en odlingskalender som visar vad som behöver göras månad för månad.
I min bok Distansodla går jag igenom allt från planering till skörd, med praktiska tips om tio bra distansgrödor, täckodling, vattning och logistik. En handbok för dig med trädgård där du inte bor.
Läs mer om boken →