Distansodlaren logo

Distansodlaren

Ida Larsson författare till Distansodlaren

Jag heter Ida, jag bor i lägenhet i stan och odlar i trädgården vid huset på Gotland. Här berättar jag om att distansodla – konsten att odla där du inte har din vardag.
Häng med under odlingsåret!

📷 Följ på Instagram 📗 Min bok om distansodling 👋 Kontakt

Sida 5 av 11 - Tillbaka

Morotssådden

Förra helgen var jag vid odlingen och gjorde i ordning morotsbädden. Förra året fick potatis bryta ny mark på platsen och sedan hösten har bädden legat täckt med tång. Såhär fixade jag för morötterna:

• Lyfte bort täckmaterialet så att jorden kan värmas upp och jag kan komma åt att så

• Grävde ur ett litet dike runt bädden för att förhindra att gräset växer in i den

• Blandade i lite färsk planteringsjord och sand på toppen så att fröna gror fint

• Vattnade flera gånger för att fukten ska stanna kvar länge, även när jag åker ifrån odlingen

• Grävde tre fåror som jag pillade i de pyttesmå morotsfröna i

• Fiberduk över så att jorden inte torkar ur

Tre sorters morötter sådde jag, två sommarsorter ”Nantaise 2” och ”Nantes 2” och en höstsort ”De Saint-Valery”.

Hoppas de vill komma upp (och ner - är lite rädd att jorden är för stenig längre ned vilket kan stoppa rotens tillväxt)!

☀︎

☂︎

✂︎

❄︎

För att stilla odlarlängtan läser jag en klassiker. Ruth Stout lanserade en metod för en “arbetsfri trädgård” genom täckodling i “The No-Work Garden Book” 1971. Boken beskriver hur det går till och varför det funkar. Jag har inte hittat originalutgåvan men Ingrid Olausson tog hennes bok till Sverige på 80-talet.

Täckodling är distansodlarens bästa vän. Bäddarna skyddas och hålls fuktiga längre, det minskar ogräset och skapar en bra jord genom kompostering direkt i landen. På det sättet minskar det verkligen arbetsinsatsen!

Ruth har en underbart kaxig ton, hon var nästan 90 år när hon skrev boken. Allt går att lösa med täckodling! De som säger något annat har inte prövat eller har orimliga krav tyckte Ruth. ✊

Läs!

☀︎

De första sådderna har tittat upp. Det finns delade meningar kring att börja så tidigt. För mig som inte bor vid min odling blir det en förlängning av min trädgård på Gotland, som liksom tar sig in i min Stockholmslägenhet.

Vissa sorter behöver komma i jorden tidigt för att hinna utvecklas under den svenska säsongen. Till exempel detta gäng. 🌱🌱

Sådderna satte jag under januari.

☂︎

Aldrig för mycket lök!

Jag hittade den sista vitlöken från förra årets skörd i en låda. Nu är den satt i en kruka på balkongen! Den fick skrafset från gamla blasten som täcke. Kanske lite kannibalkänsla?

Vi får se om vi äter upp den som primör på våren, eller om den får följa med till odlingen i sommar och växa till sig där. Alla lökar är bra lökar. 🧄

✂︎

Den blev inte så stor, jag har kvar mycket frö från förra året. I år tänker jag bara satsa på några få nya sorter - blomkål, kronärtskocka och lök från frö!

Jag brukar beställa fröer i tre omgångar. I den första fyller jag på med de fröer som ska sås tidigt, som kål och purjolök. Lite senare köper jag de fröer som ska sättas i mars och framåt. Ungefär samtidigt beställer jag potatis och sättlök.

❄︎

☀︎

☂︎

Sida 5 av 11